Nu har det hänt!! Esmeralda var så pass kelsjuk och i behov av klapp och gos att hon vågade hoppa upp i soffan och lägga sig bredvid mig och bli klappad!!!!

Hon har tillåtit Martin att lyfta upp henne i soffan en gång men då la hon sig en bit bort och lät honom klappa ett tag, men nu tog hon ett eget beslut och kom hoppandes på eget bevåg. Efter ett tag blev det för läskigt, men ÄNDÅ!!!!!!! Jag ler så brett att jag börjar få ont i kinderna... 

/Anna =)

Nu är semestern slut och Esmerlada hälsar alla gamla och nya läsare välkomna tillbaka. Hon saknar sin kompis Kanebo en del, men har vant sig vid livet som ensamkatt. Soffan är numera hennes att förfoga över helt fritt!

En ny sak hon har börjat med som vi inte är vana med sedan tiden när Kanebo bodde här är att hon jamar otroligt mycket. På natten. Högt. Länge... Gärna från tre-snåret och någon timme frammåt.

Men även på dagarna, och då lite tystare, men ändå betydligt mer frekvent än tidigare. Vi tar det som en positiv sak och hoppas att hon så småningom tar mod till sig och hoppar upp i soffan för att gosa. Det är tydligen inte aktuellt än.

Jag har inga aktuella bilder för närvarande på lilla långskånken, men det kommer. Tills vidare får ni hålla till godo med en roligt bild jag hittade på nätet tidigare...

/Anna