Vi har fått oss en liten tennisspelare i huset. Hon heter Pishi Becker och är proffs på att smasha torrfoder rakt in i väggen och sedan jaga efter dem runt hela lägenheten. Alla katter vi har haft hittills har anammat morgonleken på ett eller annat sätt, men ingen har tagit den till sig så fort som Pishi. På två dagar så var hon med på banan och utvecklade leken på sitt eget vis.

Smulan som vi hade här hemma  vintern 2008-2009 var i och för sig en riktig hejare på att gömma sig bakom allt (dörrposter, pizzakartonger, Martins ben..) för att huvudstupa kasta sig på matbitarna när de kom flygande. Jessie var så matglad att när leken var slut brukade han klämma i med ett riktigt ledset och besviket jam för att poinera att han inte var så glad och nog kunde äta lite till. Men ingen av dem har förstått leken så fort som Pishi. Första tiden med Kanebo så sprang hon ikapp matbiten och sedan flydde hon huvudstupa ut i vardagsrummet, för att sedan återvända och göra om det hela igen.

Pishi sitter och väntar, hon ser att jag har något i handen, och när jag kastar så far hon upp som ett skott och tar en dubbeltass-sving och drämmer till matbiten så att den flyger iväg åt valfritt håll. Oftast tjongar den in i dörren eller spisen för att sedan studsa ut i hallen. Då flyger hon efter och stoppar den med tassen innan hon kollar sig omkring för att se att ingen annan kanske skulle ha hunnit ikapp och ska sno den av henne. Sen sätter hon i sig den med glupsk apiti. Jag hör knappt ens att hon tuggar. Ibland tror jag bara att hon sväljer den hel.

Jag vet inte riktigt vem hon tror ska komma och ta maten av henne, för Watson ligger alltid och trycker på sin vanliga plats när jag är hemma. Är jag borta, men Martin är hemma och sitter och jobbar, då kan han komma fram även på dagen och spankulera runt i lägenheten och kolla ut genom fönstret. Pishi förljer då hans varenda rörelse och vill sååå gärna vara nära och gosa. Men som sagt, detta är bara något som sker när inte jag är hemma, Det är väl för läskigt med två människor i lägenheten samtidigt.

Pishi har hittat sin favoritplats i vardagsrummet på kvällstid, när vi sitter och kollar på tv. Då ligger hon ovanpå tv-bordet och myser och kollar då och då upp på skärmen och ser vad som händer. Annars så ligger hon och kollar in vad vi gör och om det kanske kommer en liten röd laserprick flygandes någon stanns... =)

En sötnos är hon i alla fall.

Fler bilder kommer på Watson när han behagar visa sig samtidigt som kameran är tillgänglig.

/Anna