Varje kväll är Esmeralda så hoppfull... Men regler är regler och hon får vänta tills det är dags för oss att äta. Annars sitter hon bara och tigger vid middagsbordet och undrar varför vi äter utan henne..

Så här ser det ut när hon är som mest otålig och inte förstår varför vi inte står vid spisen och fixar..

(Ni får ursäkta ljudkvalitén..)

/Anna

Esmerlada och jag har för det mesta en stund på morgonen för oss själva innan Martin vaknar. Vi har vår invanda rutin för hur allt går till. För det mesta innebär det att hon svansar runt framför mina fötter från den stund då de landar på golvet bredvid sängen, och gör mig uppmärkssam på att det borde vara dags för frukost snart.

Det som är lite roligt är att hon har samma röstläge på jamandet som jag har på mitt pratande i de olika rummen. Om jag är i sovrummet så vill jag inte väcka Martin, så då pratar jag med henne med viskninar. (Jag pratar alltid med våra jourhemskatter, oavsett om de är skygga och ligget under tv-bänken eller om de ligger i mitt knä och vill gosa)

Hur som helst, Esmeralda svarar då med att jama tyst tillbaka. Sedan går vi in i badrummet och då är det ok att prata lite högre, så då blir jamandet lite mer intensivt och ljudligare. När vi sedan tassar tillbaka till sovrummet så sänker vi båda rösten, för att sedan gå till köket och förbereda frukosten, och då finns det inga restriktioner längre, då är det ok att jama med full styrka. Då pratar även jag med normalt tonläge, men tyvärr brukar konversationen ta slut ganska precis när första matbiten landar i matskålen.

Vi lyckades ta lite bilder på när Esmeralda gjorde ett av sina hittills ganska ovanliga och kortvariga, men ändå intensiva gosbesök i soffan.

Ibland så.. Då är det ok att komma fram och ligga nära för en kort session av klapp och kel. Hon tröttnar dock ganska fort och går och lägger sig på sin filt i änden av soffan, där klappar bara får ske ibland och inte för länge, då går hon demonstrativt därifrån.. Hon har åsikter den lilla damen.. =)

       Lite skönt är det ju...

/Anna

Nu har det hänt!! Esmeralda var så pass kelsjuk och i behov av klapp och gos att hon vågade hoppa upp i soffan och lägga sig bredvid mig och bli klappad!!!!

Hon har tillåtit Martin att lyfta upp henne i soffan en gång men då la hon sig en bit bort och lät honom klappa ett tag, men nu tog hon ett eget beslut och kom hoppandes på eget bevåg. Efter ett tag blev det för läskigt, men ÄNDÅ!!!!!!! Jag ler så brett att jag börjar få ont i kinderna... 

/Anna =)

Idag när Martin var hemma så var katterna som vanligt ganska gosiga. Inget ovanligt med det egentligen. Numera får han klappa Esmeralda under magen och i stora drag öva "lyftgreppet", men inte lyfta. Det är fortfarande för läskigt. Kanebo blir gärna klappad på huvudet och jag får sitta länge bredvid henne på huk och klappa.

Men idag hade de tydligen också bestämt sig för att det gick bra att gosa med varandra. Esmeralda har nog velat det länge men Kanebo är inte så väldigt kelig på det sättet. Som tur var så är Martin snabb med kameran ibland så att det hela förevigades på film. Annars hade jag nog knappt trott honom!!!

Det ser ut som om de kokar ihop något bus, och det hela måste hållas hemligt för våra lyssnande öron...    

   Visk visk, mummel mummel..

   Bus..? Nej inte vi inte.. Skulle aldrig falla oss in.. Vad får dig att tro det

Stora framsteg är det i alla fall, trott eller ej, för Kanebo har egentligen aldrig tillåtit Esmeralda så nära på det viset om det inte är i samband med matning..

/Anna

Esmeralda är inte så kräsen med maten...

Efter ett år med Kanebo så har vi som jag tidigare skrivit vant oss med att inte behöva vakta maten, hon hoppar ju inte upp på bänkar eller bord över huvud taget..

Esmeralda däremot.. 

Så här såg det ut en morgon när Martin lämnade sin frukostmacka obevakad i några minuter..

   Osten låg inte längre på mackan..

Esmeralda är nu mera känd som cheese-kitty här hemma..

   Helt oskyldig..

Ytterligare ett exempel på att Esmeralda inte har några problem med obekväma sitt/liggställningar =)

/Anna

I dagsläget så fungerar allt ganska bra här hemma. Framför allt så känns det bra att Kanebo har accepterat Esmeralda och slutat morra och fräsa. De ligger fortfarande inte och gosar, men de är helt ok med varandra i övrigt.

Framför allt så gillar de balkongen. Esmeralda står och väntar på att vi ska flytta oss därifrån när vi öppnat dörren. Hon har börjat hoppa upp på bordet också.

   Något spännande i trädet utanför uppenbarligen...

Kanebo däremot sitter fortfarande bara nere på golvet, men det känns ändå bra att de kan gå ut och att de gärna vistas där eftersom vi inte har så många kvadratmeter de kan springa runt på i övrigt.

   Kanebo gillar att solbada ser det ut som

Som sagt de ligger inte och gosar, men de umgås gärna.

   Skuggan funkar tydligen också ibland

/Anna

Esmeralda har valt, det är jourhusse som gäller. Martin har varit hemma mycket de senaste dagarna pga skolan, vilket har gett honom tid att umgås mycket med kissarna. Han har till och med fått "nästan-lyfta" när Essie inte var uppmärkssam. Han kunde hålla handen under magen och lyfta upp lite så att framtassarna var i luften medan han klappade på huvudet och ryggen. =)

Så klart blev det läskigt när hon kom på att tassarna inte var i golvet, men ändå!!!

Esmeralda har inte lika mycket problem med att bli klappad när vi sitter ner på huk eller sitter på golvet som Kanebo har. Kanebo springer oftast iväg så fort vi sätter oss ner, men Essie stannar kvar allt som oftast.

Idag såg det ut såhär när jag kom in i köket så jag rusade efter kameran och hann ta lite bilder innan uppmärkssamheten blev för mycket för lilla panter-katten.

   Visst är det skönt med klappar!!

/Anna

Glada nyheter!!

Igårkväll när vi satt i soffan och kollade på film och Kanebo som vanligt låg på armstödet och sov så kom Esmeralda och hoppade upp och la sig mellan Kanebo och Martin. Det i sig är inget ovanligt. Det händet inte varje dag, men ibland på helgerna när vi varit hemma hela dagen så känner hon sig modig och trygg nog att komma nära. 

Det som inte är så vanligt dock är det som hände sen. Jag gick iväg till köket för att göra lite te och när jag kom tillbaka så låg Esmeralda och njöt i fulla drag av att bli klappad av jourhusse. Jag kan lugnt säga att mitt leende spred sig från öra till öra och Martins gick ett helt varv!

Efter att ha varit hemma en hel helg har vi fått se lite olika sovstilar i soffan   

Kanebo kör på sin vanliga "fina damer sover på mage eller sidan". Esmeralda däremot har inga hämningar. Hon snurrar runt som en krokodil som ska dränka sitt byte.. 

Jag hann bara ta två bilder, men den svarta matta av hår hon lämnade efter sig tyder på ett frenetiskt rullande och snurrande.

/Anna