Idag kom Kanebos förra jourmatte på besök för att kolla hur det har gått sedan hon åkte därifrån och för att se om det skulle gå att klappa lite granna.
Esmeralda försvann som vanligt direkt, och Kanebo var lite skeptisk som vanligt. Men det kanske bara är inbillning, det har ju trots allt gått ett år, men vi kände båda att Kanebo reagerade annorlunda mot hur det brukar vara med besök.Hon tassade runt och kollar omkring sig lite som om hon kände igen någonting sen länge tillbaka. 
På sistonne så har det ju gått ganska bra med besök som jag har skrivit om tidigare, så vi hade goda förhoppningar att förra jourmatte i alla fall skulle få se oss klappa och vi kunde visa upp hur duktig hon är. Men idag överträffade hon sig själv och alla våra förväntningar kunde gå och lägga sig. Utrustad med en matskål med mutor och en hel nypa tålamod så gick det helt plötsligt jättebra att närma sig även om det inte var jag eller Martin. Så länge det skedde ståendes upp och utan allt för mycket rörelse. 
Kanebo började försiktigt med att äta mutorna ur handen, men helt plötsligt så strök hon sig mot benen och det gick att klappa på rumpan!!!! I flera omgångar!!!!!! Det krävdes forfarande mutor, men det gick. Det är första gången som någon som inte är jag eller Martin får klappa henne här hemma. Hon till och med satt och blinkade åt oss efteråt och var inte ett dugg skrajsen över huvud taget. Jag satt bara och myste av stolthet. Rädslan har släppt sitt grepp och modigheten har tagit över. Tyvärr glömde jag bort att ta bilder, men ni får tro på mitt ord.

Ett tag vågade till och med Esmeralda visa sig och nosade jättemodigt på en främmande hand, men mer än så blev det inte, saker är fortfarande för läskiga. Med saker menar jag allt som låter och rör sig som inte är normalt, pluss även vissa helt normala saker ibland om det kniper... =)

Av dagen besök kan vi konstatera följande. Kanebo är modigare än hon någonsinn varit och det finns förhoppningar om att hon kan bli ännu bättre. Hon ser tjusningen med klappar och hon ser helt klart fördelar med att smöra lite för den som har matskålen =)

Helt klart ett lyckat besök!

/Anna

 

Tessan!!

27 april 2010 12:05

Esmeralda inte bara tittade utan hon åt ju ur min hand oxå =D

 

Anna

27 april 2010 20:51

Så sant så sant! Hon var riktigt modig minsann.. =)

http://kattdagis.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej alla kära!   Efter en tids tystnad är det dags att säga farväl och adjö för denna gång. Vi tog beslutet redan i somras att Watson och Pishi skulle bli våra sista jourkatter. Vi har hållt på med det här i över fyra år nu och det är dags att ta...

Just nu går det ganska bra! Vi gör stora tasskliv i rätt riktning nästan hela tiden. Watson har fått smak på det här med att jaga matbitar, och kommer fram till kökströskeln när vi står och lagar mat på kvällen för att kolla in läget. Då tar jag fram...

Nu har det gått en vecka sedan vi lämande tillbaka lill-Pishi, och Watson har slutat gå runt och jama på nätterna. Han har blivit lite mer tillbakadragen eftersom hon inte är här och får fart på honom, men inte så mycket som jag hade trott. Han komme...

Idag är det dags för vår lilla hoppetossa att åka tillbaka till Kattstallet så att hon lättare kan bli såld och få komma till ett permanent hem. Förhoppningsvis så kommer hon våga visa sin bästa sida, och visa hur söt och sprallig hon är.   Det ä...

Hurra, jag såg just att Esmeralda är bokad!! Hon bodde hos oss i ca 6 månader förra året och är en riktig liten mysflicka. Hoppas hon får ett bra hem som förstår att hon har lite bagage, men att det finns en mysig liten bustjej under den rädda fasade...